Eftersom jag gett mig in i debatt med NSD:s ansvarige utgivare om presstödet till tidningsföretagen i Norrbotten så tänkte jag hålla mig kvar i regionen lite till. Jag har nämligen funderat en del över representationen i riksdagen från valkretsen. Det är ju så att de i dagsläget är nio stycken (tio med Peter Eriksson från miljöpartiet som inte röstats in av norrbottningarna men som ändå bor här). Sex sossar, en vardera till moderaterna och centern och en vänsterpartist.
Den fråga som kvalitén på denna representation väcker är om det nu äntligen inte är dags för en ordentlig reform av valsystemet. Ska vi inte har majoritetsval så kan det ändå vara skäl att dra ned antalet ledamöter i riksdagen. Anledningen är följande: när jag läser vad riksdagsledamöterna skriver i lokalpressen så är det som att höra på några som läser upp för befolkningen därhemma vad deras partiledning tycker. Deras engagemang i politiska frågor på riksplanet verkar ingen ta någon större notis om. Någon av representanterna har dessutom gått direkt till riksdagsuppdraget från arbetslöshet.
Om vi minskar antalet ledamöter i riksdagen från 349 till säg 199 skulle vi få en annan sorts politiker. Finska folkföreträdare har tidigare observerat hur amatörmässigt upplagda de svenska folkföreträdarnas motioner är. Och eftersom många andra verksamheter, såväl offentliga som privata, rationaliserar, varför skulle inte politiken kunna göra det också?
