En av mina favoritekonomer är österrikaren Josef Schumpeter. Det var han som formulerade den teori om ekonomisk utveckling som säger att radikala innovationer leder till nedbrytning av existerade strukturer. Han kallade detta kreativ förstörelse. Ett klassiskt exempel på kreativ förstörelse var introduktionen av ljudfilmen. För vissa av stumfilmens stjärnor innebar detta slutet på karriären, dock inte för vår egen Greta Garbo vars karaktäristiska engelska uttal gav ny skjuts åt hennes karriär.
Ett annat exempel på radikala innovationer som leder till kreativ förstörelse bevittnar vi dagligen i form av omstöpningen av den mediala kommunikationen. Idag var det "premiär" för det nya regionala TV-kanalen, något som slogs upp som huvudnyhet i Norrlands-Kuriren (jag har alltså gett den nya tidningen ett namn, återkommer till detta längre ned). Den bygger tydligen på någon sorts samarbete mellan tidningar och tv och i centrum för verksamheten står nyhetsförmedling.
I nästan något som kan liknas vid desperation följer en av redaktörerna upp detta koncept längre fram i sin tidning efter en inledande självgod artikel på sidan 2. Syftet med annonsen i den egna tidningen för den egna tidningen är att visa hur man bräckt konkurrenttidningen ifråga om unika besök på sin hemsida. Ändå sitter medarbetarna på dessa numera under samma tak. Är det någon som inte tror att det påverkar en långt gående konvergens rörande innehållet i de båda? Inte jag i alla fall som läsare bevittnar ett dubbelkommando.
En förklaring till detta grepp för att överleva i ett alltmer föränderligt medieklimat ges av Norrlands-Kurirens andra redaktör som i en spalt talar om att ha skapat fler journalistjobb medan utvecklingen går åt andra hållet i övriga landet. Lite knepigt då känns det onekligen att ansiktena utåt på den nya kanalen innehåller idel kända namn. Nytt format uppenbarligen men gammalt innehåll. Se där vad LAS-kulturen kan ställa till det.
