tisdag, augusti 27, 2013

Socialdemokratins roll icke utredd

En opera har uppförts i trakterna kring Boden med den så kallade Enbomaffären som underlag. Med detta som utgångspunkt tog jag mig an Tomas Breskys bok i ämnet, som i sig bland annat ska ha legat till grund för föreställningen. Inte för att jag varit där som publik, men något verkar ha gått förbi en del teaterbesökare. Nämligen att det inte var "borgarna" som låg bakom det hela. Statsåklagare Ryhninger (Rolf Degerlund i uppsättningen) har fått representera ondskan i pjäsen, en svensk Joe McCarthy, "högerns man" om man så vill. Den mer sannolika tråd som Bresky inte följer upp ordentligt, är att det hela var ett politiskt drama regisserat av det socialdemokratiska partiet från början till slut, i vilket Ryhninger var verktyget. Ganska omgående efter att Fritiof Enbom på en julmåltid lagt fram sina "bekännelser" för sin hyresvärd så hamnade ärendet hos försvarsminister Torsten Nilsson. Först därefter vidtog det polisiära arbetet. Historien som Bresky berättar, alltifrån det storpolitiska spelet bakom, till Enboms förvirrande vittnesmål, påminner inte så lite om en rättsskandal mera i närtid. Enbomaffären liknar i mångt och mycket turerna kring Sture Bergwall. Också i det sistnämnda fallet fanns det intressen bakom som ville sätta Sverige på kartan och visa att vad som händer i övriga världen minsann händer här också; främst handlade det förmodligen om att åstadkomma genombrott för svensk psykologisk forskning. Här finns en grannlaga uppgift att ta sig an för intresserade forskare och journalister i ämnet. Vilken roll hade alltså socialdemokratin för Enbomaffärens tillkomst?