lördag, juni 30, 2007

Välkommen debatt

Till de största tillskyndarna av en kristdemokratisk politik hör väl knappast jag. Ändå måste det sägas att gårdagens debatt på rikstinget innehöll vissa poänger. Kraven på sänkt abortgräns från många motionärer satte frågan i fokus om det går att välja i alla situationer.

Ämnet aborter rör upp många känslor varje gång den kommer upp på dagordningen. Den lösning svensk lagstiftning på området fastnat för står väl närmast för en kompromiss mellan praktisk hantering av problemet och reaktion på ett mångårigt skuldbeläggande av kvinnan.

Det som kallas fri abort är heller inte något särskilt något fritt eftersom rätten till denna undantar den ena parten från del i beslutet. Mannen har gjorts till en gallgeting i sammanhanget. Kanske borde detta fria val förses med konsekvensetisk märkning istället för rätt till sig själv?

onsdag, juni 27, 2007

Behövs mer romantik kring denne person?

Det har satts upp en operaföreställning om "lappmarkspredikanten" Laestadius. Lokal för framträdandet är en gammal ladugård på Kengis bruk utanför Pajala. Kärvt ska det tydligen vara när det handlar om en person som väl knappast är förknippad med överdådighet.

Norrbottens-Kurirens recensent sticker i sedvanlig ordning inte av utan gör ett refererat av arrangemanget. Mer vågad är konkurrenttidningen NSD som inte utelämnar fakta om Laestadius roll som tidig hantlangare åt rasbiologer och vad som följt i spåren av hans verksamhet i form av syndakataloger och biblisk fundamentalism.

Några årtionden efter Laestadius död splittrades rörelsen i en östlig och en västlig variant, den ena ansågs öppen, den andra mer sluten mot omvärlden. Som gränsöverskridande projekt är laestadianismen intressant eftersom den vann sympatisörer i såväl Sverige och Finland som Ryssland och Norge.

För den idékritiskt orienterade måste ändå perioden från denne persons framträdande fram till dess att väckelsens avarter började avslöjas bit för bit betraktas som en sorglig parentes. Mycket går att lära av den men att göra romantiska teman av den är dödfött. Mest undrar jag över varför laestadianismen kvarblev inom statskyrkan. Är frihet så farligt?

söndag, juni 24, 2007

Merkel räddade EU-fördraget?

På Brännpunkt idag ger Fredrik Reinfeldt Angela Merkel tacken för att det blev enighet kring ett EU-fördrag efter hårda nattmanglingar in på midsommardagen. Hela arbetet med en ny konstitution tog ju en tankepaus sedan holländarna och fransmännen sagt nej i folkomröstningar.

Ordet konstitution har bytts ut mot fördrag i helgens förhandlingar. Flagga, hymn och motto har lämnats åsido, därtill har man arbetat på ett nytt namn på utrikesministerns jobb. Polen var svåra ett få med på det hela efter deras kritik mot röstviktningen i ministerrådet. Även Storbritannien har trilskats som inte vill ha med något om grundläggande rättigheter i det som kanske till slut blir en grundlag.

Reinfeldt berömmer sig själv och får beröm för att han tagit strid för att EU inte sätter upp nya kriterier på medlemskap. Huruvida det ska anses som Merkels förtjänst att uppgörelsen kom i hamn den här gången är för tidigt att säga. Däremot är hon på god väg att etablera sig som Europas ledande politiker. En händelse som ser ut som en tanke är dock att svenske statsministern fick ägna midsommarhelgen, den svenskaste av högtider, åt att jobba. Den europeiska högtiden infaller annars idag, Johannes Döparens dag.

fredag, juni 22, 2007

Forum för fårskallar

Något som kallas Luleå sommarbiennal pågår för närvarande. Förlagan är väl Venedigs arrangemang inom konstområdet. Mycket till parallell mellan dessa kan väl knappast dras. Luleåkopiatörerna har dock lokalt fått en del uppmärksamhet kring ett så kallat performancearrangemang.

I en patetisk och tillkämpat sentimental recension skriver NSD:s kulturskribent om det hela. En utställning med fårskallar och politisk enmansteater riktad mot USA får reportern på plats att utbrista att ingen "kan gå därifrån oberörd".

Hela historien har föregåtts av en fejkad debatt kring en myndighets nej till konstnärens planer på att slå sönder fårskallarna offentligt. Vad detta skulle syfta till eller visa eller ställa i fokus vet jag inte. Det var då inte värt att nämna i varje fall.

När detta skrivs läser jag att fårskallekonstnären är misstänkt för våld mot tjänsteman efter en fyllefest. Starten på biennalen kunde knappast ha blivit sämre och saken blir inte bättre av att kommunen med kommunalrådet Petersen var på plats i onsdags och sanktionerade invigningen.

Ännu ett exempel på att Luleå fortsätter i den kulturella tradition som går under beteckningen det tokudda. Idag är det midsommarafton och jag hade tänkt ägna denna högtid åt att fiska. En verksamhet som ger avkoppling från alla knäppheter man omges av.

tisdag, juni 19, 2007

Svenska bloggar utvärderade

Företaget Primelabs har gått igenom den svenska bloggvärlden under de första fyra månaderna i år. Resultaten de kommit fram till innehåller en del nyttig information. Som till exempel att det bloggas mest om politik.

För att få vara med undersökningen har krävts att man automatiskt låtit bloggsökmotorn Twingly leta upp om något nytt skrivits. Twingly kopplar samman bloggar med traditionella medier.

Utredningen är ett stort steg på vägen mot en vetenskaplig granskning av bloggarna i Sverige. Fortfarande är det dock anknytningen till de stora mediedrakarna som verkat styrande. I verkligheten finns det kanske mer än tre gånger så många bloggar än de som studerats. Sannolikt skulle en genomgång av alla dessa ge underlag för helt andra slutsatser.

Ej heller är det ännu här som i USA där bloggarna i stor utsträckning påverkade utgången i förra presidentvalet. Kanske blir det aldrig så i Sverige, ett land som helt enkelt är för litet för dylika verksamheter. För mycket information når från mun till mun istället. Men en kritisk konstruktiv röst i det offentliga samtalet, det kommer Sverigebloggarna nog alltid att vara.

söndag, juni 17, 2007

Pensionärsriket

Vid sidan av den offentliga propagandan om att det går bra för Norrbotten pågår en utveckling av allt annat än positivt slag. Den allvarligaste delen av denna rör befolkningsminskningen i inlandet i synnerhet och i länet i allmänhet. Ett annat stort problem rör den stigande medelåldern i regionen.

Även om det inte är helt rätt att prata om talibankultur så visst är det så att gubbarnas åsikter tillmäts allt för mycket vikt häruppe. Mest frapperande är detta på Norrbottens-Kurirens ledarsida där för några år sedan plockades in en skribent från Ångermanland som går i pension i sommar vid 67 års ålder. Som alla vet ger två års extra jobb efter 65 bra mycket mer i pensionskuvertet.

Att låta folk gå på övertid på det här sättet är typiskt för attityden gentemot unga i Norrland. Konsekvensen blir att dessa försvinner från länet, och det är gräddan som sticker först. Kuriren brottas med sjunkande upplagesiffror, det skylls på ökad konkurrens från andra medier, men närmare sanningen ligger nog det faktum att man hamnat lite på sidan av.

I längden blir det lite avslaget för läsarna med en hållning som går ut på att vara ett horn i sidan på socialdemokratin. Att vi fått en ny regering med ett parti i spetsen som är på väg att bli statsbärande verkar ha gått redaktionsledningen förbi. Följaktligen kan konkurrenten NSD vara mer givande att läsa trots tidningens föråldrade lösningar på nya problem.

Det är inte en orimlig tanke att Kuriren går i graven eller övergår till att vara en lokaltidning för Lule älvdal. Min vision är att vi får fyra mindre tidningar i Norrbotten istället för som nu två stora drakar, allt för att tillgodose det allt viktigare lokalsamhällets krav på samhällsupplysning.

torsdag, juni 14, 2007

Ett vettigare förhållningssätt till torsken

Förra året under fotbolls-VM gjorde Sverige sig bemärkt genom en rätt pinsam form av jakt på torskar. Sedan regeringsskiftet har de styrande börjat ägna sig åt ett mera vettigt sätt att förhålla sig till ordet. I tisdags beslutade EU:s jordbruks- och fiskeministrar om en handlingsplan för den vattenlevande beteckningen av torsken.

Enligt egen utsago menar jordbruksminister Erlandsson att hårt svenskt arbete ligger bakom skärpta kontroller och ett nytt regelverk, även om han inte nämner att målsättningen att följa det internationella havsforskningsrådets rekommendationer inte uppnås på långa vägar. ICES har nämligen ställt sig bakom fiskestopp i det östra torskbeståndet under 2007 och 2008.

För de som tror på Europasamarbete är detta ett lyckat exempel. För de som nostalgiskt blickar bakåt mot fotbollssommaren 2006 då det fanns de som trodde att Sverige är en moralisk stormakt som någon fortfarande lyssnar på betyder det inte mycket. Vilken tur att det finns mer än en sorts torsk.

måndag, juni 11, 2007

Varför talar ingen om Finland i regionfrågan?

Ansvarskommitténs förslag om regionändringar är ute på remiss. Titt som tätt kommer synpunkter från diverse opinionsbildare på dessa. Vad som är i det närmaste frånvarande i debatten är den finska regionreform som trädde ikraft 1998 och som minskade antalet län där från 12 till 6.

Det verkar nästan som om den forna stormakten har lite svårt att se ett lillebrorsland som föregångare på området. Det som just nu diskuteras till genomförande i Sverige - men som möter stort motstånd från främst höger men också vänster - är ganska likt vad finnarna lyckades med för ganska många år sedan.

Ibland pratas det om finnarna som ett konservativt folk. I regionfrågan tillhör dock snarare svenskarna stockarna i sammanhanget. Vi ska inte vara säkra på att det händer någonting alls framöver trots utlovad handling inte minst från kommunministern.

Rätt underligt är att läsa debattörer som vill slå vakt om regionindelningen i form av län med hänvisning till att dessa skulle stå för något evigt och oföränderligt. I allt väsentligt är det en felsyn eftersom vi har landskapen till dylika syften. Deras gränser går i motsats till länens aldrig att dra om.

Till detta kan läggas att det finns verkligt få svenska regioner där den regionala identiteten är riktigt stark ur ett internationellt eller europeiskt perspektiv. Sverige är förmodligen en av de mest utpräglande enhetsstaterna i världen, låt vara att minoriteter tillväxt i styrka under många år nu.

onsdag, juni 06, 2007

Inte bara forskningsfusk

Alltmer har vi fått lära oss att forskare inte utgör någon yrkesgrupp som står över alla andra. Såväl som i andra sammanhang fuskas det inom forskningen. Men inte bara det. Forskning används också till att torgföra lögner i syfte att bättra på imagen hos en verksamhet.

Luleå Tekniska Universitet har en nyhetssida där den ena sensationen efter den andra rörande nya forskningsresultat läggs ut. Igår var det dags att plocka fram en gammal sådan, närmare bestämt den om forskaren som "räddade en art från utrotning". Hela historien är dock ett falsarium från början till slut.

Det skulle föra för långt att här gå in på alla felaktigheter som framförs i artikeln. Jag har också sökt göra Norrbottens-Kuriren uppmärksam på ärendet utan att lyckas. Så mycket kan sägas att: 1) hotet mot siklöjans fortvaro är inte över, 2) modellen som "räddade" siklöjan inte härrör från LTU, 3) ingen tillgänglig forskning refererar till denna avgörande insats för naturresursen ifråga, samt 4) forskningsresultatet som framför en praktisk rekommendation bygger på en amerikansk forskares förslag om hur allmänningar ska styras.

Vad som alltså borde vara en banbrytande upptäckt är alltså inget annat än lögner och brist på originalitet. Är sådant något att uppröras över, det handlar ju bara om vad som tagits fram vid ett av landets mindre kända lärosäten? Jo det tycker jag. I längden skadar dylikt all forskning, eller skämmer ut högskolor i periferin på så vis att dessa på sikt avvecklas.

måndag, juni 04, 2007

Vissa tar semester redan nu...

...eller i varje fall från att skriva självbespeglande artiklar i sin tidning. Jag läser Norrbottens-Kuriren varje dag den kommer ut. Dock betalar jag inte för den, något jag är glad över i betraktande över tidningens utveckling.

När tidningens ansvarige utgivare meddelar att han tar paus från sitt krönikeskrivande dyker en tanke osökt upp i mitt huvud. Nämligen den tid då svenskarna var ett arbetande folk och hur man i lokalpressen oroades över hur mycket folk det är på stan redan klockan 3 en fredag.

Det var alltså inte bara vad de gör på banken efter tre som någon journalist på 80-talet uppmärksammande. Skulle samma artikel skrivas idag skulle ingen reagera. Jag brukar undvika att göra ärenden i stan under rusningstid. Förr gick det bra om man undvek de sena fredagseftermiddagarna. Men idag? Stan är full av folk redan klockan 11 som börjat helgfirandet. Inte så få av de som är där verkar falla under det inom svensk samhällsforskning tämligen nymyntade begreppet utanförskapet.

Alla har inte hamnat utanför på grund av egen förskyllan. Men tyvärr har nästan en ungdomsgeneration varit på väg att gå förlorad tack vare en del flumprofeter som agiterat för att ha kul istället för att arbeta. Därför är det en extra dålig markering från en person i offentlig ställning när han meddelar att han tar ledigt när sommaren börjar. Vi har ju trots allt bara fem veckors lagstadgad semester i det landet. Å andra sidan ska vi inte hoppas för mycket på en pitepilt i chefsställning. De brukar inte få gjort så mycket.

lördag, juni 02, 2007

Maktkamp i Ukraina

Alldeles i Europas utkant, närmare bestämt i Ukraina, utspelar sig en maktkamp mellan landets president och landets premiärminister. Det går att diskutera huruvida floden Dnepr eller Uralbergen ska anses som Europas bortre gräns i öster. På något sätt känns det som om Ukraina, vars namn går att härleda ur det slaviska ordet för gräns, är ett område som skiljer europeiskt från asiatiskt, eller i varje fall europeiskt från ryskt.

Hjälten från orangea revolutionen Viktor Jusjtjenko har fått sitt rykte fläckat något efter att ha bedrivit hårdför politik mot parlamentet där hans rival Janukovytj har ett starkt stöd. För närvarande vill Jusjtjenko utlysa nyval tidigare än planerat, något som ses som avtalsbrott av Janukovytj och hans anhängare.

Krisen i Ukraina blottlägger en hel del av problemen med öva sig i demokratiska arbetssätt. Ur västlig synvinkel är närmast frågan om Ukraina ska orientera sig mot Ryssland där utvecklingen knappast går åt rätt håll. Det finns en del påtryckningsmedel att använda för de som vill se en positiv tendens i fallet med detta land men det bästa vore nog om förändringar till det bättre kunde komma inifrån utan inblandning utifrån.