Idag hade jag tänkt ägna mig åt lite klassanalys. Många anser ju att klassbegreppet är avskaffat i och med de liberala demokratiernas segertåg världen över. Det kanske vore sant om inte för att det är en samhällslag att nya privilegierade grupper har en tendens att uppstå av olika anledningar.
En sådan grupp utgörs av den så kallade politiska adeln. Läste häromdagen ett rätt stötande reportage om en tillhörig denna klass i samhället. Ett par har varit ute och seglat i snart tre år. Mamman till mannen i sällskapet har mångårig erfarenhet som landstingspolitiker bland annat (okänt vad hon uträttat utöver att lyfta lön).
Huruvida dessa pengar intjänta genom andras arbete gått till att finansiera resan kan givetvis inte jag avgöra, men nog det rätt märkligt att någon har råd att ägna tre år åt en fritidssysselsättning. Det är nog sällan man hör talas om att något liknande försiggår numera ens bland sådana som vi vanligen betecknar som rikemansbarn. Annars är parsegling något som brukar praktiseras av medelklasspar i syfte att testa äktenskapsbegränsningar, dock inte så länge som i åratal.
Om vad klassanalytikern skulle kalla arbetarklassungdom ägnade sig åt dylikt hade det hetat att de var långtidsarbetslösa, odågor, hopplösa fall eller något liknande. Och visst känner jag till de som varit borta länge och mest festat bort pengar. Men många med resandet som livsstil från mindre privilegierade grupper har betalt sitt uppehälle med egna intjänta medel.
Det står under artikeln att inga inlägg inkommit, vilket är fel eftersom redaktionen inte ville ta in mina synpunkter och den familj det handlar om har en gräddfill på borgarblaskan ifråga. Tidigare hade en annan medlem tillhörig denna en egen spalt på ledarsidan i kraft av en pysselsättning i Bryssel som defintivt ordnats fram åt honom genom hans härkomst. Att morsan hans missade riksdagsplatsen trots en stor framgång för moderaterna i valkretsen var en av de få positiva saker som kom ut av valresultatet.
