Igår var det debatt i TV om Knutby-fallet som fortfarande engagerar och upprör. Anledningen till att det togs upp igen var emellertid inte att det kommit fram något nytt i ärendet, utan att två kvinnliga akademiker bedrivit något som visst ska kallas forskning kring det hela.
Mot dessa ställdes Åsa Waldau, även kallad Kristi brud. Waldau hade inte mycket till övers för Eva Lundgren och Rigmor Robért som placerades långt från varandra i studion (vad tyckte de om varandra förresten?) även om hon inte kunde läggas till last de uttalanden som programledaren Janne Josefsson försökte pådyvla henne.
Om sociologiprofessorn och läkaren som menade sig stå för någon högre form av sanning i Knutby-affären har det också sagts en del . Eva Lundgren var ju exempelvis rätt illa ute när Uppsala universitet utredde hennes forskningsmetoder. En granskning som dessvärre inte ledde till någonting på grund av den harige statsvetarprofessorn Jörgen Hermanssons oförmåga att ha en bestämd åsikt i en delikat fråga. Rigmor Robérts självständighet har därtill ifrågasatts av ledande företrädare inom pingströrelsen.
Säga vad man vill om Åsa Waldaus religiositet, men hon håller i varje fall till på den plan hon spelar, dvs. sin tro. Det gör inte Lundgren/Robert vars synpunkter i ämnet mera är ett hopkok av vetenskap, maktutövning och faktiskt en hel del vidskepelse.
Var det förresten någon som funderade kring den fängslade pastorns norska bakgrund när han eller hon lyssnade på Eva Lundgren? Det gjorde då i alla fall jag.
