I snart ett år har det gått knackigt för kurserna på Stockholmsbörsen. Emellanåt ägnar jag mig åt kommentarer åt det ekonomiska eller finanspolitiska skeendet trots att min kunskap på området är förvärvad som autodidakt snarare än expert. Frågan är väl ändå om inte börsbedömningar ska liknas vid en konst hellre än en vetenskap, något som bland annat skulle kunna förklaras av att så många amatörer lyckas i sitt värv samtidigt som också en del läkare ägnar sig åt dylik verksamhet i brist på respekt för sin yrkesutövning.
Igår nådde i alla fall Stockholmsbörsen årslägsta. Därmed är den tillbaka på samma nivå som sommaren för 2006. Det var ungefär tidpunkten för när riksbankens räntehöjningar i syfte att kyla av ekonomin började slå igenom. Ändå fortsatte börsen upp i ytterligare ett år.
Jag tar detta till intäkt för att Stockholmsbörsen förmodligen varit övervärderad och nu börjar stabilisera sig på sin mera korrekta nivå. Det finns inte mycket som talar för att den kommer att fara iväg uppåt snabbt. Det går inte att tala om köpläge enligt expertisen. Skenande råvarupriser, för generösa löneavtal och följdverkningarna av debatten kring klimatförändringarna har säkert gjort sitt till, men den huvudsakliga förklaringen till situationen idag står att finna i överdrivna förväntningar. Närmast är väl frågan är om fastighetsmarknaden också kommer att påverkas i samma riktning.
