onsdag, januari 17, 2007

Göran där är du

Idag uppträdde Göran Persson i sin sista partiledardebatt. Jag såg den inte men han ska ha varit rätt grinig och vrång, samt allmänt upptagen vid att personkritisera regeringen. Så här har vi vant oss att se honom länge nu. Tydligt är att han aldrig skulle klara av oppositionsrollen. Det är därför han som förste socialdemokratiske partiledare måste sluta som en förlorare.

Göran Persson har aldrig kunnat spela andra fiolen under sin karriär. En tid innan Göran Persson blev skolminister var han riksdagsman, något han inte ska ha trivats bra med eftersom det fick bestämmas för lite. Han studerade vid högskolan i Örebro men avlade aldrig någon examen. När GP blev statsminister grillades han av journalister om detta eftersom han hävdat någonting i stil med motsatsen.

Tage Erlander var överliggare vid Lunds Universitet men tog i alla fall examen till slut. Göran Persson kunde kanske ha blivit en ny Tage Erlander vad beträffar lång regeringstid. Både Göran och Tage tillträdde ämbetet som landets ledare vid ungefär samma ålder. Men den förstnämnde hade ingen ATP-fråga rädda sig kvar med, ej heller ett föga demokratiskt valsätt till en övre kammare. Överhuvudtaget hade GP dåligt med idéer.

Hans gröna drömmar då?, säger kanske någon. Javisst, men frågan är om han någonsin trodde särskilt mycket på dem. Och trodde han någonsin på samarbetet med miljöpartiet och vänstern? Antagligen inte. Planen när detta inleddes 1998 var sannolikt att åtminstone miljöpartiet skulle slukas av (s), så att partiet på sikt skulle återgå till de 45-50%-nivåer man hade på det femtiotal där GP alltid befunnit sig mentalt.

Till historien kommer inte Göran Persson att gå som någon stor ledare. Det är tveksamt om han uträttade så mycket mer än en sanering av Sveriges budget, vilket var viktigt då det skedde. Till försvar för honom kan nämnas att det nog aldrig var tänkt att han skulle bli statsminister. Han var den lite bortkomne från landet som i och för sig tog chansen när Carlssons flicka Sahlin avsattes innan hon tillträtt. Frågan är därför om socialdemokratin längre är en dynastisk folkrörelse.