"Till flydda tider återgår min tanke än så gärna", skrev Runeberg. Thomas Mann var ännu mera drastisk när han inledde Josef och hans bröder: "Tief ist der Brunnen der Vergangenheit. Sollte man ihn nicht unergründlich nennen?"
Kommer att tänka på detta i anslutning till en talare från centerdistriktet i Norrbotten som gick på tvärs mot stämmans beslut idag om LAS. Så går tongångarna på många håll i landet inom politiken i områden som skulle kunna gå att inordna under begreppet "det glömda Sverige". De centralt placerade partiledningarna företräder en annan ideologisk inriktning än de som befinner sig vid sidan av allfarvägarna.
De gamla centerpartisterna har sällskap av gamlingar i alla de andra riksdagspartierna och nästan alla står de till vänster av sitt partis officiella linje. Dock inte de gamla moderaterna som fortfarande står till höger om de nya. Ofta är det så här på landsbygden. I det förgångna finns guldåldern som det är politikens uppgift att återuppväcka. Frågan är rentav om det inte skulle gå att bilda ett rätt stort parti av alla de som känner sig främmande för vad som pågår. Tänk om KD kommer på att slå mynt av situationen, för vad har de för framtidsidéer egentligen?
