Torne älvdalsområdet kan väl knappast betecknas som ett där den mänskliga progressionen nått särskilt långt. Det har sina förklaringar, av vilka en är laestadianismens förtryckande anti-intellektualism.
På senare tid har en företagares skyltningskonst uppmärksammats även utanför regionen. Det handlar om en man vars tankegångar knappast ger några generella direktiv för handlandet. Med andra ord, Mikael Styrmans agitation går knappast att placeras ideologiskt någonstans.
Varför används annars både uttrycken "sosse-Stasi" och "nationalsocialdemokraterna" om det forna regeringspartiet? Det måste vara svårt att kombinera nazism och kommunism, och det tror jag inte ens ett mycket pragmatiskt parti som socialdemokraterna klarar av.
Det här liknar väl mest någon som svingar yxan hela varvet, utan att egentligen såra någon allvarligt. På något sätt bekräftar Styrmans aktiviteter bara bilden av vad folk vill läsa om oss uppe i norr. Ska han fortsätta med sin verksamhet rekommenderar jag honom att starta en blogg. Det är både billigare och mer i tiden. Men vi vill kanske ha kvar plakatpolitiken?
Idag skriver Kent Asp på DN Debatt om hur svenska dagstidningar drastiskt minskat valbevakningen. Att detta skulle kunna bero på bloggarna och annan form av alternativ samhällskritik verkar dock inte föresväva medieprofessorn. Det var nämligen länge sedan politiken ingick i symbios med tredje statsmakten. Folk är inte dumma.
