Årets mest överuppmärksammade nyhet och debatt har redan inträffat. Det som framställts som ett avgörande tronskifte och en stor kursändring i svensk politik är när partiledaren bytt ut en medarbetare mot en annan.
Själv är jag osäker på vad det betyder när Mona Sahlin plockar in Östros istället för Nuder. De är båda perssonpojkar, med allt vad det innebär av brist på ledarskapsförmåga. Något nytt innebär det förmodligen inte, precis som det heller inte är något stort. Sahlins parti sitter inte längre vid makten. Att plocka fram Wigforss och Sträng i sammanhanget som någon kommentator gjort visar bara på folkhemsnostalgi och idétorka.
En vecka pågick surret (för nu är det väl ändå slut?) och alldeles för mycket utrymme gavs åt att trettiofemsprocentspartiet bytte ekonomisk talesman (märk väl inte finansminister). Under en vecka var stora delar av mediesverige socialdemokratiskt. Vad kallas sådant här egentligen? Har någon hjärnskrynklare någon benämning på fenomenet?