Tiden närmast efter denelfteseptembertjugohundraett var nog Samuel P. Huntingtons bok om framtida sammandrabbningar mellan olika kulturer den mest citerade av alla böcker i världen. Motsättningarna mellan civilisationerna skulle ta sig tydligast uttryck mellan islamsk intolerans och västerländsk arrogans.
Förutom att verkligheten i det korta perspektivet gett Huntington rätt så rimmar sammanfattningen av hans tes rätt bra. Det finns dock skäl att ifrågasätta den. Lisbeth Lindeborg skriver på Brännpunkt om misstaget vi gärna gör i väst när vi sammanblandar islam med islamism. Det är den sistnämnda som står för fundamentalismen och som har sympatisörer som strävar efter världsherravälde menar Lindeborg.
Sant så. I väst har vi också våra kristna fundamentalister som läser bibelversioner bokstav för bokstav. En del av dem kallar sig lite fint för kreationister. Den tysta majoriteten i såväl den västerländskt-kristna som den arabiskt-islamska världen företräder ändå ingen av dessa extremvarianter av religion. Men de kan få fotfäste om inte rågången mot dem hålls klar.
