Den kanske mest brännande frågan för EU rör unionens utvidgning. Var gränsen ska dras i öster och sydöst är vad som debatteras. Eftersom nationsgränserna särskilt i östra Europa till följd av 1900-talets storkrig inte i särskilt stor utsträckning sammanfaller med geografiska, naturliga gränser är det hela lite komplicerat.
Vad beträffar sydöstutvidgningen handlar det mest om Turkiet ska tas med i unionen eller inte. Var Bottnakarlen står i den frågan har redan klargjorts: Turkiet bör stå utanför EU. Det innebär inte att Turkiet ska utestängas från exempelvis ekonomiskt utbyte med unionen. Däremot finns det flera skäl som talar emot politisk integration av landet. I särskilt hög grad tänker jag då på den roll som Turkiet kan spela som pådrivare av den positiva utveckling i riktning mot demokrati som börjar skönjas i den arabisk/islamska världen. Den uppgiften sköter turkarna bäst genom att stå utanför EU.
Hur långt Europa ska sträcka i sig åt öst är dock en kvarstående fråga. En gräns som ibland nämns är floden Dnepr. Problemet med denna är att den går rakt genom två länder, Vitryssland och Ukraina. Ändå är det just här som skiljelinjen mellan västlig och östlig kristendom brukas dras. Här ska också gå någon form av språkgräns.
När EU:s utvidgning diskuteras ska det självklart handla om vilka länder som ska vara med. Det bör emellertid inte glömmas bort frågan vad som egentligen utgör Europa. Här kan sådant som geografi och religion spela roll. För även om det såvitt jag kan se aldrig kommer att uppstå något europeiskt folk, så finns det något som vi kan definiera som Europa.
