Folkpartiet har fått en ny gruppledare i riksdagen. Anna Grönlund Krantz efterträder Bo Könberg som blir landshövding i Södermanland efter nyår. Vi som följt Annas hela politiska karriär drar av detta slutsatsen att ingen annan ville bli gruppledare.
Så har det nämligen sett ut genom åren. Från engagemanget i ungdomsförbundet fram till invalet i riksdagen 2002 har Anna tagit på sig uppdrag för att, just det, ingen annan velat ha dem. Hon var en tid också lärare vid en mindre högskola efter att som student odlat kontakterna väl med alla sina lärare. Precis som om hon inte gått ur gymnasiet.
Kronan på verket i Grönlund Krantz karriär har vi kanske inte sett ännu men nog var den riksdagsplats hon inte fick av någon som helst egen kraft ett stort steg. Inte lång tid efter det att Anna Grönlund börjat vistas mera i Stockholm fick hon tillnamnet Krantz, på grund av giftermål. Den nye partnern Tobias, också han en politisk broiler, känner vi mest som politikern som för sig som om han suttit i riksdagen i minst tjugo år trots en ålder bara något över trettio.
De båda skrev tidigare i år - i eget intresse? - en debattartikel där de ville skrota pappamånaderna. För detta fick de mothugg bland annat av en partikamrat, Karin Pilsäter. De finns en del som är imponerade av fru Grönlund Krantz flitiga motionerande och artikelskrivande enligt exemplet ovan. Särskilt originell är denna verksamhet emellertid inte.
Det visade sig inte minst när Anna för något år sedan gav "batongliberalismen" ett ansikte genom förslaget återinföra batongen som tillhygge åt tullen i syfte att komma åt dieselsmugglingen. Därför är det nu bara att hoppas att det inte går så långt att denna politiska nolla får fotfäste i en ny regering genom sin bästa förmåga, att vara slug. För då kommer jag att ångra min röst.
