I helgen var det Lidingölopp för mig. Det blev väl kanske inte riktigt ett tidsmässigt resultat som jag är nöjd med, men med tanke på förutsättningarna ska det inte klagas för mycket. Andra halvan av augusti gick bort i en förkylning istället för träning. På detta kom problem under första halvan av september med så kallad gubbvad, något som gjorde förberedelserna inför Lidingö allt annat än idealiska. Till detta kan läggas motivationsproblem hela den här säsongen. Det har helt enkelt inte känts lika roligt att springa i år av någon anledning.
Men det var lika roligt som alla de tidigare gångerna också i år att ställa sig på Koltorps gärde och invänta startskottet. Tiden blev strax över 2.30, och hade det inte varit för att jag skaffat mig en dum idé innan start att hoppa över vätskan vid 23.7 km så hade det nog kanske blivit någon minut bättre tid. Sista fem kilometrarna gick nämligen alldeles för långsamt och lite blåbärssoppa hade nog kunnat stötta upp uthålligheten. För att sammanfatta det hela så kan årets löparsäsong ändå sägas ha blivit något i stil med vad jag förväntade mig i april. Planeringen inför nästa år har redan börjat i och med att det tämligen snart lär vara fulltecknat i Stockholm Marathon. Där ska jag nog vara med. Måttlig värme tävlingsdagen är beställd.
