För november månad har jag utsett Anna Stina Nordmark till västryss. Hon är lite mer anonym än de andra som tas upp här men ändå intressant mest på grund av sin ledarkaraktär. Enligt DN hör eller hörde hon till "gänget kring Maud Olofsson".
Efter en karriär som "direktör" inom landstinget till bland annat utskälld chef på Vägverket hamnade Anna Stina som chef på Företagarna. Det tog inte lång stund innan kritiken mot henne började rasa in. I stort alla nära medarbetare försvann, och i ett mycket vasst reportage i Veckans Affärer togs fasta på vad som minst sagt kunde kallas auktoritär ledarstil.
Någon kommentator tyckte att det chefsskap Nordmark Nilsson utövade kanske hörde hemma inom något rederi på 1800-talet; en studentkompis förvånades hur någon som knappt märktes på institutionen för Arbetsvetenskap vid Högskolan i Luleå kunde komma så långt.
Jag skriver det här eftersom jag känner igen problematiken från inte så få av de chefstyper jag kommit i kontakt på olika jobb i Norrbotten. Hela armens ledarskap brukar det kallas, karaktäristiskt i synnerhet bland personer med bakgrund i inlandet.
Som chef för Företagarna hade Anna Stina Nordmark Nilsson en och en halv miljon i årslön.
