I Danmark har det nyligen hållits val till folketinget, och snart är det dags för folkomröstning om euron som man förhandlade bort i samband Maastrichtavtalet som underkändes av väljarna. Det danska, och för all del även det brittiska, förhållningssättet till EU borde ha lett till efterföljd i Sverige som ju också sade nej till euron. Dock efter att först ha sagt ja i omröstningen om EU på 90-talet där euron ingick i det som det röstades om. Med andra ord, det är inte som en del tycks hävda, att den danska självständigheten är illusorisk och den svenska förhandlingsbar. Den svenska hållningen antar snarare vingelpetterns kännemärken medan Danmark ifråga om euron har intagit en mera konsekvent linje.
Efter president Sarkozys hårdare tag mot glassiga statliga pensionsavtal har det återigen rått revolutionsstämning i Frankrike. Hörde jag verkligen rätt? I pension vid femtio års ålder? Då har ju folk knappt fått läsglasögon. Sverige med sin delvis oreformerade offentliga sektor ter sig i sammanhanget nyss förnyad. Den franske premiärministern har varit i Sverige för att lära av vad vi åstadkommit här. Sådant är positivt att höra, inte minst mot bakgrund av att Sverige genom århundradena gått i franska fotspår vad beträffar politisk utveckling. Nu går våra idéer på export.
