Situationen för de thailändska bärplockare som sagts blivit strandsatta i landet på grund av den dåliga tillgången på aktuell råvara verkar vara på väg att ordna upp sig. Fortfarande är det dock oklart huruvida den thailändska regeringen avser betala deras hemresa fullt ut. Klart är inte heller riktigt hur hela affären seglat upp, åtminstone att döma av de lokala medierna i nordligaste Sverige som är utrustade med en stark benägenhet för att måla i antingen svart eller vitt.
Klasskampsperspektivet har således fått dominera. I detta har bäruppköparna i allians med utländska bemanningsföretag som sluppit undan arbetsgivaravgifter genom arrangemanget fått representera ondskan. Bärplockarna eller arbetarna har anställts utan lön utöver bär de själva plockat ihop.
En av bäruppköparna har emellertid uttalat sig om speciella "madamer" som irriterat sig på att deras roll som privatpraktiserande bemanningsföretagare hotats av konkurrens från de plockare som tagits hit av de thailändska bemanningsföretagen. Dessa ska har tagit hit sin personal på turistvisum istället för arbetstillstånd via ambassaden.
Den blev slutligen en kommunal angelägenhet när ett stort antal plockare fick inhysas på området Kronan i Luleå och försörjas av den lokala krishanteringen. Kommunalrådet Petersen ropade på regeringens hjälp, och det går inte att avgöra om detta hade mera av politisk kritik att göra än ett faktiskt önskemål om diplomatisk offensiv från detta håll.
I vilket fall visar utgången av denna historia på flera aspekter än den utgångsanalys som är lättast att ta till: 1) Globaliseringen som fars. Fattiga människor från andra sidan jordklotet kommer hit för att utföra arbete som borde kunna utföras av folk på orten. 2) Dåligt marknadsförd råvara. Som en följd av att de nordnorrländska bären - av forskare vid Umeå Universitet ansedda som värdefullare än skogen - inte sticker ut bättre från exempelvis blåbär på andra håll i världen, så är priset på dem alldeles för lågt. 3) Det är många som vill ta hem pengar på bärhanteringen, men få av dessa som egentligen kan kallas riktiga entreprenörer.
