Det ska tas nya tag för att göra Europeiska Unionen mer handlingskraftig. Kommissionens ordförande Jose Manuel Barroso vill att de 25 medlemsstaterna samlas för att skriva under en deklaration angående vilka värderingar och ambitioner som EU ska ha.
Initiativet är bra, nejen till nya grundlagen från Frankrike och Nederländerna förra året ledde till en förtroendekris för hela unionsarbetet. Nu har Estland visserligen sagt ja, men det innebär endast att 15 länder samlats ihop av de 25 som erfordras för att konstitutionen ska bli verklighet.
Ett sätt att uppnå legitimitet för unionen går genom historieskrivning. Det är en diskutabel metod som snarast är förbehållen nationalismen. Ändå vill jag slå ett slag för europeisk historia, naturligtvis vid sidan av de nationella berättelserna. Något minne av att vi någonsin fick läsa om Karl den stores rike i grundskolan eller gymnasiet har jag inte, trots att denna konstruktion i allt väsentligt är vad dagens statsbyggnadsmästare på Europaområdet utgår från. Romarna får ursäkta.
Tilläggas ska att EU-kommissionen anlitat en varumärkeskonsult som ska hjälpa unionen att bättra på sin image. Frågan är dock om det är rätt väg att gå att tänka i termer av vad som går att avyttra på en marknad när man sysslar med statsbyggnadskonst. Risken är ju då överhängande att vi kan säljas ut så småningom.
