Svulstigt, nationalromantiskt måleri är normalt sett inget jag håller för särskilt högt. En av mästarna eller föregångarna inom genren var Caspar David Friedrich. Ensam man med stora idéer är vad jag alltid förknippat honom med. Människor lyser oftast med sin frånvaro på hans målningar. Det är landskapen, vyerna som står i förgrunden.När jag fördjupat mig lite mer i hans bakgrund visar det sig att han var av tysk-svensk härkomst genom att vara född och uppväxt i Svenska Pommern. Efter några års bortovaro från hemorten återvände han till ön Rügen där han skapade underlaget för sin senare konst. Friedrich är också intressant ur det perspektivet att han tillhörde en ny generation målare som inte var beroende av någon särskild gynnare utan var verksam på en marknad och själv ställde ut sin konst. En fri entreprenör om man så vill.
Novembersolnedgången ovan som jag fångade med min kamera tyckte jag hade vissa beröringspunkter med Friedrichs uttryckssätt. Ibland är det svårt att komma runt kulturella företeelser som kan verka vara av parentetisk art.
