onsdag, augusti 10, 2016

Gröning på fel spår

Det är närmast upprorisk stämning på gång i norra Sveriges inland efter det förmodade beslutet att flytta administrativa tjänster inom Vattenfall från Jokkmokk. Det brukar heta att Jokkmokk är den kommun i landet som levererar mest till övriga landet i förhållande till vad man får tillbaka. Om det ska betraktas som om kommunen "plundras" när det i stort sett bara är ett antal generatorer som står och går och övervakas och underhålles ibland kan ifrågasättas, men okej, varför kan inte Vattenfall låta en del av sin verksamhet förläggas till den ort varifrån strömmen härrör? Lokalhyrorna kan inte vara särskilt höga, inte heller driftskostnaderna i övrigt för att ha kontor i Jokkmokk. Det skulle väl vara svårigheten att rekrytera kompetens till verksamheten på en perifer ort men det verkar inte heller vara något problem i det här fallet.

Lotta Gröning har gjort en regionalpolitisk grej av det här, förmodligen med det underliggande syftet att förhindra väljarflykt från hennes parti (socialdemokraterna), som går så långt som till att kräva folkomröstning om utträde för "Norrland" ur Sverige efter skotskt mönster inom Storbritannien. Jag ska ge ett motargument till en sådan propå.

Norrland är ingen sammanhängande del av Sverige med en gemensam identitet. Landsdelen utgörs av åtta landskap, omnämnda första gången under Engelbrektsupproret under namnet "Norlanden". I pluralis alltså. Och så har det fortgått. Någon utveckling liknande den med fallet Småland som i början kallades de små landen skedde aldrig i norra Sverige. Visst är hälsingar överlag ganska självmedvetna och en viss trotsighet finns även hos medelpadingar och ångermanlänningar. Jämtar är också ganska självmedvetna med sin president och republik, men bara på pappret. Norr-och västerbottningar definierar sig hellre i förhållande till vad de är mot, ett drag de delar med de faktiska jämtarna. Går man till forskningen så finner vi att kanske Norrland skulle kunna ingå i den norske statsvetaren Stein Rokkans definition av  extern periferi, längre än så går det inte att sträcka sig.

Om svensk landsbygd ska utvecklas och överleva fordras det andra ingångar än att ropa på staten. Det är i alla fall den ände av problemet jag menar diskussionen måste börja i. Vi har jobbskatteavdrag i Sverige. Ska vi införa också ett periferiboendeavdrag i landet? Fortsättning följer.