söndag, augusti 14, 2016

De borde skämmas, inte sörja

I torsdags hölls begravningsgudstjänst för förre statsministern Thorbjörn Fälldin i Härnösands domkyrka. Önskemålet från den avlidne var dock att begravningen skulle vara av mer blygsam karaktär, kanske tänkt att hållas i Högsjö kyrka nära södra fästet på Höga kusten-bron där Thorbjörn ska ha sista vilan.

Det var på grund av det stora intresset inte minst från flera av samhällets potentater som domkyrkan nu kom att användas som gudstjänstlokal för begravningen. Nuvarande statsministern, den närmast föregående samt nuvarande centerledaren och den föregående till denna syntes bland begravningsgästerna. Och inte minst flera andra aktiva och inaktiva politiker.

Men nog var det upprörande att avhöra hur flera av dessa stod och hyllade såväl Fälldins politiska gärning och person samtidigt som alla vet att de minst av allt tagit efter något av de ideal han stod för. Värst var att höra Maud Olofsson som var den som införde bruket att en partiledare ska ha kvar arvodet från partiet även för det fall när samma person sitter i regeringen med lön från denna tjänst. Hennes efterträdare tog över modellen. Maud Olofsson var också den som släppte in den nyliberala klick som för närvarande kapat centern. Det parti som i många stycken var den främsta företrädaren för småfolket på landsbygden är idag en storstadshistoria som egentligen bara överlever tack vare det kapital som byggts upp genom centerrörelsens producentverksamhet.

I dagarna har Fredrik Reinfeldts bidragslinje synats ordentligt genom dennes "pension" från statsrådstiden som utgått samtidigt med överskott från egen rörelse. Göran Persson använde sig av samma arrangemang när han slutat som statsminister, skillnaden består egentligen bara i att Reinfeldt dragit in mer pengar på bidrag parallellt med "arbete".

De med dylik syn på politiska uppdrag borde inte sörja vid Thorbjörn Fälldins kista. De borde istället skämmas för sitt folkförakt och sina eminenta förmågor att alltid sätta sig själva i främsta rummet. Sällan har väl demokratin i landet känts så hopplös som när en av de sista ur de gamla politikergenerationen gått ur tiden och begråts av en kör av hycklare i ordets egentliga bemärkelse.