Regeringen har varit på besök i landets nordligaste region och deklarat att man avser satsa på att underlätta för transporter i syfte att få ut malm ur länet. En investering i miljardklassen kompletteras med en 200-miljonerssatsning på forskning inom gruvnäringen.
Det är nästan som om tiden vridits tillbaka till tiden före 1970-talet då det i många makthavares ögon rådde likhetstecken mellan Norrbotten och landets råvaruförsörjningspool vad beträffar vattenkraft, skog och malm. Inte förvånande ramlar det nu också in farhågor om att offentliga jobb kommer att försvinna i kölvattnet av flaggade indragningar av tjänster inom bland annat lantmäteri. Som om det fortfarande vore en sanning att statens kaka är säker.
Idag redovisade SSAB som har en halvfabrikatanläggning i Luleå kraftigt försämrade siffror. I morgon lär därför dagspressen basunera ut att jobb ska bort. Men jag tror ingen behöver oroa sig den här gången heller. Sedan järnverket drog igång sin produktion efter kriget har ingen tvingats sluta där på grund av arbetsbrist. Då är regeringens syn på Norrbotten ur ekonomisk synpunkt mera anledning till bekymmer.
Centern som under ledning av Annie Lööf verkar ha övergett landsbygds-, region- och glesbygdsfrågorna för att istället profilera sig som nyliberal sekt verkar inte heller bry sig om utvecklingen. Således finns lite att hoppas på som motvikt till de stockholmsorienterade nya Moderaterna som heller inte driver den aktiva arbetsmarknadspolitiken med något större engagemang.
