Igår dog definitivt frågan om en norrländsk storregion. Jämtland ska inte vara med i den fortsatta processen mot regionförstoring i norra Sverige, som egentligen bara är ett armviftande från regeringens sida i syfte att visa sig stark och handlingskraftig, fastän närmare sanningen ligger är att den inte förmår eller vill lägga förslag de kan få majoritet i riksdagen för försåvitt inte oppositionen släpper igenom dem.
Det finns alltså inget stöd för en regionreform syftande till större landsting, varken i riksdagen eller bland folk i allmänhet för den delen. Den jämtländska rödhögern vill inte vara med i vare sig en storregione eller underordna sig Stockholm eller Bryssel. Mantrat är nej, nej, nej! Liknande tongångar hörs från Norrbotten, vars sjukvårdsparti ägnat hösten åt namninsamlingar i syfte att stoppa de storregionala planerna.
Skäl finns för påståendet att norra Sverige eller Norrland håller på att gå ur Sverige. Jämtarna skulle kunna vända sig västerut och "åter" ingå i ett norskt Öst-Tröndelag, under det att Norrbotten (med nuvarande Västerbotten som påhäng) skulle kunna gå ihop med finska Österbotten som förr. Kvar av Norrland blir då Ångermanland, Medelpad och Hälsingland. Den sistnämnda skulle definitivt inte ha något emot att ingå i ett Stor-Svealand tillsammans med gästrikarna. Ångermanlänningarna och medelpadingarna skulle kanske med lite övertalning kunna göra jämtarna sällskap till Norge.
Hela den senaste vändan med regionreformering av Sverige har egentligen bara ställt till det. Vill vi ha kvar ett Norrland inom Sverige är det nog dags att börja med att reformera länsstyrelserna, och sedan gå över till att avveckla landstingsfullmäktigeförsamlingarna. Högspecialiserad hälso- och sjukvård till staten och primärvården till kommunerna? Varför tjafsas det så mycket och varför vill ingen ta sig an uppgiften för århundradets reform?
